Ibland formar livet vägar åt en –Det är bara att följa med. Ibland, föressten? Det är väl alltid så, fast jag ibland förleds att tro att det är jag som bestämmer...
Jag skulle enligt min egen plan till Ängsbacka på sista delen i min utbildning till zen coach.
Men enligt livets plan skulle jag istället till Göteborg och få vara med om de sista dagarna i livet hos en av mina närmaste. Jag är tacksam.
Jag har nu i princip varit stilla på samma plats i nio dagar, i känslomässig stress på grund av sjukdomen men med mycket stillhet omkring. Ingen teve. Ingen musik. Ett Enda Fokus: två andra människor. Ingenting annat.
Jag funderar över vad det gör med en människa att ha ETT ENDA FOKUS under nio dagar.
Min utbildning handlar om ett förhållningssätt till livet, om acceptans i tillvaron och att ge sig tid till att nå ner i känslorna som finns under det vardagliga gåpåköret. Läs lite mera om det här: http://www.dn.se/livsstil/intervjuer/den-litterara-kameleonten-har-blivit-zen-coach--
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar