onsdag 27 november 2013

Saknad

På väg från ett möte till ett annat. Tittar upp mot de vackra lyktorna som nån hängt upp i ett kalt träd på Birger Jarlsgatan. De gör mig glad och varm. Jag går vidare förbi Svampen, tänker på hur varmt det är i luften fast det snart är december, och min telefon vibrerar.
Jag får ett dödsbesked. Helt utan förvarning förändras allt, någon är borta. Något är för alltid förändrat. Josef har gått vidare från cancern och fått somna in.
Josef. Alltid med ett leende på läpparna och med tid över till mig och mina frågor. Alltid trygg, varm och välkomnande. Sorgen slår in i bröstet och världen bleknar, verkligheten känns full av konstruktioner och obekväm. Du blev bara 40 år. Hur kan det vara möjligt att du är borta? Inuti mig ekar din röst. Ditt skratt. Alla dagar och kvällar på Filmepidemin. Fikastunderna. Samtalen. Tekniken. Du kommer alltid att leva kvar i alla oss som fick glädjen att ta del av din sköra och kraftfulla person. Med kärlek, tack för att du förgyllt mitt liv.


fredag 1 november 2013

Vad vore livet

utan kontraster. Dessa morgonstunder med grismatning och hästutsläpp på Resta Gård förgyller mitt.