lördag 22 oktober 2011

Lite om tiden i ROM

Resan var rolig och fin på flera sätt, det var skönt att få leva med en kamera vid sidan varje dag igen. Det fick mig att känna mig alert och seende med dubbla ögon - mina egna och kamerans - igen. Dessutom hade jag sällskap av min fasters ögon, och hela hennes oerhört positiva och energifyllda gestalt. Det var ett härligt möte och vi utforskande en stad som hon haft som en av sina älsklingsstäder i hela sitt liv, sedan hon bodde där som 20-åring och lärde sig älska pulsen i den stora världen, och pulsen i de stora musikerna! Denna resa innebar ett fördjupande av vår relation som jag länge velat göra. Vi fick lära känna varandra lite bättre och uppleva varandra utanför kalas- och konsertevenemang. Jag är stolt över att vara släkt med min faster!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar