Att resa är vackert

En månads vagabondliv, denna december 2012. Men skönheten, den viktiga för livets njutning, den finns överallt och läker en rotlös själ. Hemma hos min mor var det julpyntat upp till takfoten, och vi samlades, den lilla desarmerade familjearmadan, till en fin julkväll, den första gemensamma på många år. Det betydde något att fira jul ihop. Familjen blir viktigare och viktigare efter det att jag fattat att den inte finns för alltid.

Hutlöst tidigt på juldagsmorgonen reste jag från Göteborg och fick uppleva det värsta väglag jag nånsin varit med om! Och det betyder inte lite det...
men jag lyckades väja mellan alla avåkta bilar och kom till sist fram till min lilla arbetsplats i norska skogarna.

Här är det skog och djur, matlagning och husgöromål som råder. Skönt.

Idag fick jag tillsänt mig ett par erotiska dikter från en vän, som ville ha feedback. Det fick mig att tänka på att jag själv skrev en hel del texter och dikter om kärlek och magi tidigare, men att jag slutat skriva sådana texter. Jag har ju inte direkt någon som inspirerar mig till det, å andra sidan, men varför inte skriva för mitt eget nöjes skull? Blev lite inspirerad, faktiskt. Men ännu hellre skulle jag vilja förverkliga mitt erotiska fotoprojekt, som jag startade tillsammans med en duktig skribent för ett par år sen.

Det enda som egentligen stör mig är att träningen blir lidande av allt resande. Ser fram emot Stockholm 2013.