Det var ju det där, då. Med omkringflackandet. Kanske är det vad som håller mig sömnlös. För jag vet att kl 15.00 är det dags att åka mot Orust. Lasta av. Packa om. Lämna bil. Ta en buss. Ta ett tåg. Ta en buss till. Ta en färja. Lifta. Prata en stund. Sova. Vakna. Åka bil. Åka färja, buss. Hämta en annan bil. Osv.
Det finns saker i det som jag tycker om. För då är jag i nuet. Men också i en spänning om att allt ska klaffa, så att inte min logistik brister och går ut över andra. Ev väv, en väv som fortfarande funkar men som tappat en del av sin lyster.
Därför. Vaken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar